En framgångsrik affärsman som levde med sin fru och fyra barn i ett näst intill palats liknande hus, skulle en dag komma att vara med om en märklig händelse som skulle förändra hela hans liv. Mannen ägde förutom ett dussintal företag även stora markområden och flera byggnader. Han hade ett stort politiskt inflytande och de mest inflytelserika människorna i landet brukade ständigt be om mannens råd innan de fattade några som helst beslut som berörde landet.

Men trots all makt, pengar och välstånd som mannen levde i så var han inte nöjd utan jagade ständigt efter mer.

En dag när mannen var på väg till jobbet i en av hans lyx bilar , råkade hans chaufför som körde bilen köra på en stor sten som var placerad  mitt på vägen.  Den stora stenen fick hela bilen att skaka och mannen gick snabbt ut för att kolla efter de materiella skadorna på bilen. Han fick då syn på en liten pojke som stod vid sidan av stenen och ropade på hjälp. Mannen blev vansinig och skrek ut:

“Är det du som placerat stenen på vägen”

Pojken svarade då med en ödmjuk och ledsam röst, “Ja herrn, det var jag som placerade stenen där. Min bror som är handikappad har fastnat  i gropen och eftersom jag inte klarade av att få upp honom så placerade jag stenen på vägen för att ingen skulle köra på honom.”
Mannen som själv hade barn började nu föreställa sig själv, att hans son stod framför honom och att det kunde ha varit hans yngsta son som fastnat i gropen. Han gick fram till gropen och fick syn på den handikappde pojken som  fastnat i hålet. När han böjde sig ner för att fatta tag i pojken fick han även syn på att pojken saknade ben och hade flera sår på kroppen. Mannen kunde nu inte  längre hålla tillbaka tårarna från den sorgliga syn hans ögon fick skåda. Han fattade tag i den handikappde pojkens slitna tröja och lyfte upp honom med ett snabbt ryck. När han fått upp honom såg han till att en ambulans hämtade pojkarna för att de skulle få pyssla om deras sår.

Mannen klev sedan in i sin bil med långsamma steg, varpå chauffören frågade:

“Herrn, skall jag åka till verkstaden för att lämna in bilen för reparation.”

Varpå mannen svarade: “Nej fortsätt till jobbet, jag vill att bucklan skall vara kvar på bilen för att ständigt påminna mig om denna händelse och för att jag skall veta hur bra jag har det.”